minbarndomsvan.blogg.se

Igår var det otroligt tungt, jag var nervös skakade och kunde knappt äta.

Jag och några av våra gemensamma vänner och min mamma skulle ta vårt sista farväl av dig.

Först var jag rädd, men jag gjorde det endå. Direkt när jag såg dig så började jag gråta, då föll det ner som en sten att det faktiskt har hänt på riktigt. Före har det känts så overkligt.

 

Jag, mamma,Linn,Pontus och Viktor gick in tillsammans, vi "tänger ungar" håller ju alltid ihop<3

Mamma började prata till dig och klappade dig på kinden. Du var så fin. Du har alltid vart så fin!

Sen vågade jag mig fram och jag pratade med dig, och höll din arm och hand hela tiden. Jag bara önskade att du skulle vakna när du kände vår värme och kärlek som vi alla har till dig, vänner, familj och släkt.

 

Jag pratade om minnen med dig, jag pratade om hur det känns nu, och jag berättade hur mkt vi saknar dig och älskar dig. Alla vi som var i rummet pratade mycket med dig, och jag tror du var med oss. Jag hoppas det iaf.

Viktor och jag höll varandra i handen och kramade om varandra, är glad att vi alla som var där gjorde det tillsammans. Sen vi var barn har vi alltid hållt ihop, och det är helt overkligt att vår älskade vän som spridit så mycket glädje och tok inte längre finns med oss. Det är helt ofattbart och det gör så ont i oss alla.

Eller kanske ska man säga På återseende? Det kan inte sluta såhär, och jag hoppas och tror att någonstans en annan tid en annan plats så kanske vi möts igen. Och då kommer vi "tänger ungar" vara hela igen, tillsammans med dig.

Viktor och du har ju alltid vart "mina pojkar", mina första vänner och mina bästa vänner sen barnsben. Trotts att jag var en bestämd liten dam och kanske fortfarande är så har ni stått ut med mig haha. Ni betyder så mycket för mig och kommer alltid göra det<3

 

Det var otroligt svårt att gå ifrån dig när vi skulle gå, jag ville bara stanna kvar. Och vi sa alla att vi skulle ta med dig hem, du måste ju vara med oss.

Jag grät och trodde jag skulle gå sönder.

Nu visste jag att det var sista gången vi sågs på den här världen iaf.

Hoppas på att vi ses igen när det är min tur också.

 

Och jag ska fortsätta skriva här till dig och hoppas du kan läsa det.

Jag tänder ljuset för dig nästan varje dag här hemma, så kanske ser du det också.

Jag hoppas också att du kände att vi var där alla tillsammans med dig, hos dig.

Höll din hand och pratade med dig.

 

 

Viktor och du på granny goes street 2008?

<3